Väderskola
Innehåll:
Flerdygnsprognos - 5-dygnsprognos – 10-dygnsprognos – 14-dygnsprognos
solens upp och nedgång (soltider)
hydrologi
Hydrologi (från grekiskans Yδρoλoγια, Yδωρ+Λoγos, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Närmare bestämt omfattar den vattnets cirkulation mellan hav, atmosfär och landområden. Där studeras de processer som tillsammans svarar för vattnets kretslopp. Hydrologin innefattar också vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper och dess samspel med allt levande - växter, djur och människor. En hydrolog studerar ytvatten i insjöar, vattendrag och vid våra kuster.klimatologi
Klimatologi är läran om klimatet dess orsaker och fenomen - "vädrets statistik". Klimatologin sorterar främst under ämnena naturgeografi och meteorologi. En klimatologs huvudsakliga arbete är att beskriva och förklara fysikaliska egenskaper i atmosfären, exempelvis temperatur, vind och nederbörd på vissa områdena. Fenomen såsom orkaner, tornador och global uppvärmning samt dess påföljder är några av de mest uppmärksammade områdena inom klimatologin.meteorologi
Meteorologi, vetenskapen om väder, alltså fenomen i atmosfären. Atmosfärens olika variabler, som är temperatur, lufttryck och luftfuktighet och deras förändringar och växelverkningar är det som styr vädret. Majoriteten av det observerade vädret finns i troposfären.oceanografi
Oceanografi (av grekiska: Oκεανός, "Okeanos" och γράφειν, "skriva") eller oceanologi är vetenskapen om jordens oceaner och hav. Oceanografi är ett mycket brett forskningsområde där haven studeras ur fysiskt, kemiskt, biologiskt och geologiskt perspektiv och bland annat omfattar plattektonik, havsströmmar och meteorologi. I Sverige råder viss språklig förvirring när det gäller namnet oceanografi. En oceanograf av idag i Sverige arbetar endast med havets strömmar, temperaturer, vågor etc, motsvarigheten till meterologi på land. En maringeolog arbetar med bottensedimenten osv. När man pratar om oceanografins historia och oceanografi utanför Sverige så innefattar oceanografi alla disipliner av havet. Med andra ord kan man i USA vara oceanograf med maringeologisk inriktning, medan i Sverige skulle man bara vara maringeolog. Detta kallas ibland oceanografin i sin vidare betydelse respektive oceanografi i sin snävare betydelse.väderprognos
En väderprognos är en förutsägelse om väder för en tid framåt. Dessa brukar vanligen sändas i tv och radio, så att allmänheten kan ta del om dessa. Väderprognoser brukar prouceras av meteorologer, och som vanligen sträcker sig över dem närmaste dagarna, eftersom det blir svårare att förutsäga vädret ju längre fram i tiden man försöker.Trots att meteorologer nu förlitar sig nästan enbart på datormodeller, är det fortfarande ganska vanligt att använda tekniker som utvecklades före datorerna var kraftfulla nog att göra förutsägelser med acceptabel noggrannhet. Många av dessa metoder används för att avgöra kvaliteten på en prognos, det vill säga hur mycket bättre datormodellen är än en annan äldre metod.
Flerdygnsprognos
SMHI tar fram väderprognoser med olika längd. Bland annat tar SMHI fram en korta detaljerad väderprognos 0 – 12 timmar, regional väderprognos 1 - 2 dygn, femdygnsprognos, 10-dygnsprognos och långtidsprognos (14-dygnsprognos). SMHI tar dagligen också fram en global väderprognos 10 dygn framåt i samarbete med ECMWF (European Centre for Medium Range Forecasting).
Väder och klimat
Både väder och klimat handlar om atmosfären som beskrivs med hjälp av temperatur, nederbörd, lufttryck etc. Väder är atmosfärens tillstånd och beteende närmaste tiden, någon dag till en vecka eller två. Klimat är väder på lång sikt. Klimat är alltså väder betraktat över en lång tidsperiod och beskrivs med klimatscenarier och statistik som medelvärden, variationer och extremer. Klimatsystemet består av följande fyra huvuddelar atmosfären, världshavet, kryosfären (snö, havsis, glaciärer), landytan.väder
Väder kallas tillståndet eller en växling i tillstånd i en atmosfär vid ett givet tillfälle eller under en kortare tidsrymd. Speciellt avses de tillstånd som påverkar människor och andra levande organismer. Exempel på sådana tillstånd är temperatur, nederbörd och åska. Exempel på väder i meningen växlingar i tillståndet är uppklarnande (minskad molnighet) och varannandagsväder (när vädret växlar mellan två olika lägen för varje dag). Vanligtvis avser man jordens väder, det vill säga tillståndet i jordens atmosfär, men det finns även väder på andra planeter med atmosfär. Läran om väder kallas meteorologi. Väder avser tillstånd, eller aktiviteten hos fenomen, under kortare tidsperioder (timmar eller dagar). Väderlek avser vädret under ett par dagar upp till två veckor. Gränsen mellan väder och väderlek är flytande. Väderlek omfattar den tid över vilken de flesta prognoser om vädret ställs. Klimat avser statistiska egenskaper hos vädret över längre tidsperioder. Enkelt uttryckt kan man säga att klimat är vädrets historia. Tidigare hade ordet "väder" i svenskan en starkare koppling till luft och vind. Denna betydelse lever kvar i ord som "väderstreck" (vindriktning), "yrväder" och "munväder" (luft fylld av prat). Ordet har senare kommit att omfatta även andra fenomen i atomsfären och fått den betydelse den har idag.väderextremer
På jorden varierar temperaturen vanligen mellan ±40 °C. Men spännvidden mellan olika klimat på jorden gör att det uppmätts extrema tempertaturer långt utanför detta intervall. Högsta uppmätta temperatur i skuggan är 57,8 °C i El Azizia, Libyen den 13 september 1922. Lägsta uppmätta temperatur är -89,2 °C vid forskningsstationen Vostok, Antarktis den 21 juli 1983. Högsta uppmätta lufttrycket på jorden är 1085,6 millibar i Tosontsengel–Khövsgöl-provinsen, Mongoliet den 19 december 2001. Lägsta uppmätta luftryck vid havsnivån är 870 millibar i ögat på tyfonen Tip väster om Guam, Stilla havet den 12 oktober 1979. Högsta uppmätta vindhastighet alla kategorier är 480 km/h ± 32 km/h i en F5-tornado vid Oklahoma City, USA den 3 maj 1999. Den största noterade nederbördsmängden under 24 timmar är 1 870 mm på ön Reunion i Indiska Oceanen den 17–18 mars 1952.temperatur
Atmosfärens temperatur (på jorden: lufttemperaturen) är en av de mest studerade och omtalade väderfenomenen. Temperatur är ett mått på rörelserna hos molekylerna och den styrs till stor del av solstrålningen. Vår upplevelse av värme och kyla beror dock inte enbart på temperaturen, utan även av vindens kyleffekt samt strålning och luftfuktighet. Förutom solstrålning varierar temperaturen med höjd över havet. På högre höjd är lufttrycket lägre vilket leder till fallande temperatur. Å andra sidan kan det även vara kallare i svackor, vilket beror på att den tyngre kallare luften "rinner ner" och samlas i svackan. En annan faktor som påverkar temperturen är närheten till hav, som har en utjämnande verkan på temperturen. Även vinden kan påverka temperaturen genom att den kan förflytta kall eller varm luft.dygnsmedeltemperaturen
Dygnsmedeltemperaturen eller dagsmedel, beräknas från temperaturena i °C, klockan 07:00 (T1), 14:00 (T2) och 21:00 (T3) enligt formeln (0,25T1) + (0,25T2) + (0,5T3)lufttryck
Lufttrycket är trycket i den sammansatta gasen som utgörs av atmosfären. Trycket uppstår genom jordens dragningskraft (gravitationskraft) på gasmassan och minskar med höjden över jordytan. Den sammansatta gasen som atmosfären utgörs av har därför en minskande densitet med höjden och blir i dagligt tal "tunnare" ju högre upp man befinner sig. Detta förhållande utnyttjas av den kommersiella flygtrafiken genom att luftmotståndet minskar ju högre upp flygplanet flyger. Samtidigt minskar mängden syre varför man för vanliga jetmotorer funnit att en höjd på cirka 10 000 m utgör den optimala höjden med avseende på luftmotstånd och nödvändigt syreinnehåll för att få tillräckligt dragkraft från motorerna. För mätningar av aktuellt lufttryck används en barometer. SI-enheten för lufttryck är hPa men enheterna millibar (tusendels bar) och mmHg (mm kvicksilverpelare) förekommer även i olika omfattningar. Försök att bestämma ett medelvärde för lufttrycket i olika standarder har gjorts - STP och NTP är exempel på sådana standarder. I dessa två standarder anges det normala lufttrycket som 1 atm, det vill säga 101,325 kPa.meteorologiskt högtryck respektive lågtryck
Lufttrycket är inte konstant vid en viss höjd över jordytan, utan beror i hög grad på förekomsten av så kallade högtrycksområden respektive lågtrycksområden som bildas då luftmassan sätts i rotation under inverkan av energitillskott från solens energiinstrålning och jordens rotation och bildar så kallade "fria virvlar" med logaritmisk strömningsform där det statiska trycket enligt Bernoullis ekvation sjunker i proportion till avståndet från virvelns centrum genom att strömningshastigheten ökar samtidigt som det dynamiska trycket (hastighetsberoende trycket) stiger. I lågtrycksområden strömmar luften i virvelform in mot virvelns centrum och i högtrycksområden ut från virvelns centrum. Genom inverkan av jordens rotation och Corioliskraften uppkommer en kraftkomposant på de fria virvlarna som tvingar en högtrycksvirvel (högtryckområde) på norra halvklotet att rotera medurs resp. en lågtrycksvirvel (lågtrycksområde) att rotera moturs. Det är på grund av dessa förhållanden som Skandinavien får in stora mängder fuktig luft som avdunstar från den relativt sett varma golfströmmen ute på Atlanten. Lågtrycksområden med fuktig luft som kommer in från Atlanten i väster och passerar mitt över Skandinavien roterar moturs vilket i ett lokalt perspektiv ger förhärskande västliga vindar i södra Sverige och det regnar därför ofta. På samma sätt förs ofta mycket varm och torr luft in från det ryska fastlandet i öster när det bildas högtryckområden över Skandinaviens mellersta del där luftmassan roterar medurs och i ett lokalt perspektiv ger förhärskande ostliga vindar. Genom att den luften är torr blir det ingen kondensation av vatten när luftmassan stiger över land utan klart i luften och ofta "vackert" väder. Angivna rotationsriktningar för låg- resp. högtryck gäller norr om ekvatorn. Söder om ekvatorn roterar en lågtrycks- resp. högtrycksvirvel åt motsatt håll, det vill säga lågtryck roterar medurs och högtryck moturs beroende av corioliskraften. Med ledning av hur lågtryckets respektive högtryckets centrum kommer att förflytta sig över jordytan och rådande tryck i virvelns centrum kan man därför med stor säkerhet avgöra vilken vindriktning och vindhastighet som kommer att gälla på en viss plats. På sommarhalvåret i Sverige när luftmassan värms upp kraftigt över land bildas så kallad "sjöbris" där luften över land stiger uppåt i atmosfären och skapar ett undertryck i förhållande till luftmassan som befinner sig över det relativt kallare havsvattnet där solinstrålningen inte ger en reflekterande uppvärmning av luftmassan. Detta resulterar i en luftströmning in mot land som sammansätts med luftströmningen på grund av rådande låg- eller högtryck. Vindriktningen och hastigheten blir då svårare att förutse. När solen går ner upphör solinstrålningen och därmed också sjöbrisen och det är då enbart rådande låg- eller högtryck som bestämmer vindens styrka och riktning. Om trycket i den fria virvelns centrum blir tillräckligt lågt och därmed lufthastigheten i virvelns periferi i motsvarande grad hög utvecklas en storm eller orkan. I virvelns centrum är det nästan "vindstilla". Detta är vanligt i tropiska områden som har en kraftig solinstrålning som lagras upp i fuktiga luftmassor i form av rörelseenergi. En tornado är samma virvelfenomen där ett mycket lågt tryck i virvelns centrum orsakar en extremt hög lufthastighet inom ett begränsat område.luftfuktighet
Fuktighet är ett mått på mängden eller andelen vattenånga som finns i atmosfären. Fuktigheten kan anges antingen som absolut eller relativ fuktighet. När det gäller absolut fuktighet, anges den faktiska mängden vattenånga i exempelvis g/m3. Relativ fuktighet anges andelen vattenånga i förhållande till den maximalt möjliga ångmängden vid aktuell temperatur, i procent. Den maximala mängden vattenånga som luften kan innehålla (100% relativ luftfuktighet) beror på temperaturen. Exempelvis vid +14 grader Celcius är det 12 g/m3 men vid +24 grader är det 22 g/m3. För att mäta fuktigheten används en hygrometer eller en psykrometer. På jorden skapas luftfuktigheten genom direkt avdunstning från bland annat vattensamlingar, is och marken. Detta kallas för evaporation. Växter avger även vattenånga genom transpiration.moln
Moln är iakttagbara ansamlingar av mycket små vattendroppar eller iskristaller i jordens eller någon annan himlakropps atmosfär. Dimma är moln som når markytan och där sikten är mindre än 1 kilometer. Är sikten mellan 1 kilometer och 1 mil talar man istället om (fukt)dis. Moln kan förekomma i många olika former och även färger. Det finns ett klassificeringssytem som delar upp moln beroende på höjdläge och utseende. Molnigheten är intressant för människor då den begränsar solstrålningen på marken och leder ibland till nederbörd. Dimma har alltid utgjort problem för människor i trafik både till sjöss och på land.
huvudmolnslag
Huvudmolnslagen namnes efter de latinska orden cirrus (hårlock, fjun), cumulus (hög, stapel), stratus (breda ut, sträcka ut), nimbus (nederbörd) samt altus (på hög höjd).
- Familj A - Höga moln:
- cirrus, fjädermoln, Ci
- cirrostratus, slöjmoln, Cs
- cirrocumulus, makrillmoln Cc
- Familj B - Medelhöga moln:
- altostratus, skiktmoln, As
- altocumulus, böljemoln, Ac
- Familj C - Låga moln:
- stratus, dimmoln, St
- stratocumulus, valkmoln, Sc
- cumulus, stackmoln, Cu
- Familj D - Moln med stor vertikal utsträckning
- nimbostratus, regnmoln, Ns
- cumulonimbus, by- eller åskmoln, Cb
nederbörd
Nederbörd är ett meteorologiskt samlingsnamn för olika former av materia som faller från himlen. På jorden är det framförallt nerfall av vatten som avses. Vattennederbörd förekommer bland annat i form av regn, snö och hagel. Ofta anges mängden nederbörd i millimeter, vilket då syftar till hur högt vattnet (i flytande form) skulle nå ovan marken ifall det inte sjönk undan. 1 millimeter nederbörd är samma sak som 1 liter/m2. För att nederbörd ska bildas krävs luftfuktighet, kondensationskärnor och avkylning. Tre viktiga typer av nederbörd är orografisk nederbörd, frontal nederbörd och konvektiv nederbörd. På andra planeter förekommer nederbörd av annan materia än vatten. Exempelvis tror man att det regnar metan på Titan.[2] Nederbörden på jorden har avgörande inflytande på allt levande då den har stor betydelse för tillgången av vatten. Samtidigt som regn ibland kan rädda en gröda, kan den en annan gång vara helt förödande. Att prognosticera nederbörd och tekniska hjälpmedel för att styra vattentillgång har blivit mycket viktigt.regn
Regn är sådan nederbörd som endast består av vattendroppar. Dropparnas radie varierar normalt mellan 0,05 och 3,0 mm. Vid vanligt regn är dropparna större än 0,25 mm. Vid mindre droppar är det duggregn. Exempel på annan nederbörd är dagg, snö och hagel.hagel
Hagel, nederbörd bestående av runda ispartiklar. Hageln kan variera i storlek från någon millimeter till i värsta fall någon decimeter. Hagel är regn som fryser till och växer när vattendropparna reser upp och ner i regnmolnet på grund av vindens strömmar. I de lägre delarna är det plusgrader, och i de övre delarna minusgrader. När hagelkornen blir för tunga eller hamnar utanför luftströmmen, faller de till marken. De riktigt stora hagelkornen är sammanklumpningar av många hagelkorn. Teorin om jättehagel bygger på att haglet åker upp och ner i molnet i omgångar och på detta sätt smälter samman med mindre hagel. Det finns tre typer av hagel: Snöhagel eller trindsnö (snöliknande korn på 2-5 mm i diameter som studsar mot hårt underlag och lätt kan gå sönder), småhagel (glaserade korn, iskorn, som brukar vara mindre än 5 mm i diameter) och ishagel (oregelbundna isklumpar med klara och vitaktiga skikt om vartannat, större än 5 mm i diameter. Det största kända hagel som har fallit ner på jorden föll över Yüva Shansi i Kina år 1902. De hagelkornen vägde ca 4 kilo.snö
Snö är en form av nederbörd där vattnet haft tid på sig att bilda kristaller som klumpar ihop sig och faller till marken. Jämför regn och hagel. Snö är vanligast på vintern. De nedfallande iskristallerna kallas i dagligt tal för snöflingor. När utomhustemperaturen är över 0°C brukar snön normalt smälta (se tö) medan snön fryser när utomshustemperaturen är under 0°C.åska
Åska är ljudet från blixtar som är elektriska urladdningar i atmosfären. Dessa elektriska urladdningar alstrar mycket stor värme under bråkdelar av en sekund. Denna värme gör att luftens molekyler sätts i rörelse. Detta upplever vi som åskans karakteristiska ljud (Åskknallar, åskdunder, åskmuller). Åska förekommer ofta i samband med cumulonimbusmoln. Blixtar kan leda till bränder och kan vid direkt träff vara dödande för människor.blixt
SMHI har ett blixtlokaliseringssystem för att registrera blixtnedslag vid åskväder. Blixtlokaliseringssystemet ger bland annat information om blixtens styrka. Det finns 10 sensorer i Sverige, samt en centralenhet hos SMHI och en hos Svenska Kraftnät.vind
Vind är storskaliga rörelser i atmosfären. Vindar skapas av horisontella skillnader i atmosfärstrycket och kan röra sig i alla riktningar - horisontellt, vertikalt och i virvlar. På jorden har för trakten typiska och årligen återkommande vindar av speciell typ har ofta givits speciella namn, som exempelvis Harmattan, Monsun och Sirocco. Vindhastigheten mäts med en anemometer och anges vanligen i meter per sekund (m/s). Vindstyrka mäter vindens effekter snarare än den aktuella vindhastigheten och kan anges enligt Beauforts skala. Vindriktning mäts med en vindflöjel. Enkel vindmätning kan även ske med en vindstrut som snabbt ger en känsla för vindhastighet och vindriktning. Vinden har en utjämnande verkan både på tryck och temperatur. Vinden är intressant för möjligheten att utvinna energi ur vindkraften genom exempelvis väderkvarnar och vindkraftverk. Kraftiga vindar kan vara förödande genom stormar, orkaner och intensiva virvelvindar, tromber.vindstyrka
Vindstyrka, mått på effekten av svaga och starka vindar. Vindstyrka förväxlas ofta med vindhastighet, som är hastigheten av vindens rörelse i förhållande till en fix punkt på jorden. Som mått används normalt de vanliga hastighetsenheterna: meter per sekund (m/s), kilometer per timme (km/h) eller knop (kn). Olika länder använder även de i länderna vanliga hastighetsenheterna, såsom miles per hour (mph) i USA. Det finns olika skalor som används för att mäta denna, en vanlig är Beauforts skala. Fredrik Henrik Chapman publicerade 1779 en egen vindskala byggd på samma principer som Beauforts. Olika grader av vindstyrkan benämns med olika namn, så som kuling, storm eller orkan. Benämningarna kan ha olika innebörd i olika sammanhang, i vissa skalor kopplas skalans grader till vissa benämningar. Språkbruket varierar beroende på om det är fråga om till havs eller på land.
| Vindstyrka i beaufort |
Benämning på land | Benämning till sjöss | Vindhastighet m/s |
km/h | Vindens verkningar |
|---|---|---|---|---|---|
| 0 | Lugnt | Stiltje, bleke | 0-0,2 | 0-1 | Rök stiger rätt upp, löv hänger stilla, sjön ligger spegelblank |
| 1 | Svag vind | Nästan stiltje | 0,3-1,5 | 1-5 | Knappt märkbar för känseln, löv rör sig sakta, skorstensrök driver i vindens riktning, små krusningar på sjön |
| 2 | svag vind | lätt (laber) bris | 1,6-3,3 | 6-11 | Lyfter vimpel, vindflöjel visar vindriktningen, på sjön korta tydliga vågor |
| 3 | Måttlig vind | God bris | 3,4-5,4 | 12-19 | Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv vibrerar, tunna kvistar på lövklädda träd i oavbruten rörelse, vågkammar börjar brytas här och var |
| 4 | Måttlig vind | Frisk bris | 5,5-7,9 | 20-28 | Tunnare grenar på lövklädda träd rör sig, damm och lös snö virvlar upp, på sjön långa vågor med vita kammar |
| 5 | Frisk vind | Styv bris | 8,0-10,7 | 29-38 | Mindre lövträd svajar, tröttsamt gå mot vinden, mindre lövträd börjar svaja, utpräglade långa vågor, skumkammar över allt |
| 6 | Frisk vind | Hård bris, frisk kuling (frisk kultje) | 10,8-13,8 | 39-49 | Stora grenar på lövklädda träd rör sig, det viner i luftledningar, på sjön stora vågberg, skumkammar breder ut sig över stora ytor |
| 7 | Hård vind | Styv kuling (styv kultje) | 13,9-17,1 | 50-61 | Böjer mindre trädstammar, svårt gå upprätt, sjön tornar upp sig och bryter, skummet läggs i strimmor i vindriktningen |
| 8 | Hård vind | Hård kuling (hård kultje) | 17,2-20,7 | 62-74 | Bryter kvistar, besvärligt gå över öppna ytor, vågors höjd och längd betydande, skumstrimmorna tätnar |
| 9 | Mycket hård vind | Halv storm | 20,8-24,4 | 75-88 | Bryter mindre träd, taktegel blåser ned |
| 10 | Storm | Storm | 24,5-28,4 | 89-102 | Upprycker stora träd med rötterna, stora skador på hus, höga vågberg med brottsjöar, havet nästan vitt av skum |
| 11 | Svår storm | Svår storm | 28,5-32,6 | 103-117 | På stora ytor i skog har alla träd fällts av vinden, stora fartyg som nyss synts försvinner bakom vågberg, havet helt vitt, skum i luften försvårar sikten |
| 12 | Orkan | Orkan | 32,7-36,9 | 118- | Stora föremål flyger i luften, fönster blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp på land, allmän ödeläggelse |
| 13 | Orkan | Orkan | 37,0-41,4 | ||
| 14 | Orkan | Orkan | 41,5-46,1 | ||
| 15 | Orkan | Orkan | 46,2-50,9 | ||
| 16 | Orkan | Orkan | 51,0-56,0 | ||
| 17 | Orkan | Orkan | 56,1-61,2 |
bris
Bris är en beteckning på vindstyrka, som framför allt används inom sjöfarten. Det är en vind som har en vindstyrka mellan 1,6 och 13,8 m/sek. Inom den så kallade Beauforts skala motsvarar detta 2-6 beaufort. Man talar också om landbris och havsbris.storm
Storm kallas vinden både på land och till sjöss, när vindhastigheten är mellan 24,5 och 32,6 m/s. Vindstyrkan är 10-11 beaufort. På land kan stormen rycka upp träd och orsaka skador på hus. Till sjöss orsakar stormen höga vågor och havsytan blir vit av skum. När vindstyrkan är 9 beaufort (20,8- 24.4 m/s) kallas vinden halv storm, och är vindstyrkan 11 beaufort (28,5- 32,6 m/s) brukar det benämnas svår storm.orkan
Orkan kallas vinden både på land och till sjöss, när vindhastigheten överstiger 32,7 m/s. I andra vanliga mätetal: 64 knop, 118 km/h, vindstyrka 12 Beaufort. En orkan orsakar stora skador på både växtlighet och byggnader. Till sjöss går vågorna mycket höga och luften fylls av kraftiga moln. Orkan är också en beteckning på Tropisk cyklon i det Västindiska området Orkanerna ges ofta personnamn som orkanen Gudrun, I folkmun Stormen Gudrun eller Januaristormen i Europa 2005 var en kraftig orkan som den 8 till 9 januari 2005 drog in från Atlanten och drabbade norra Europa.tromb
Tromb, tornado och skydrag är olika benämningar på kraftiga virvelvindar som bildar en nästan lodrätt stigande luftvirvel med en diameter på 100 meter upp till 1 kilometer för kraftiga tornador. Tromberna uppstår vid kraftiga åskväder, det är vanligt att en horisontell molnrulle bildas på åskvädrets bylinje, denna kan sedan vrida sig vertikalt och nå marken som en tromb. Karaktäristiskt för en tromb är då den molnslang eller rep som bildas mellan moln och mark i trombens inre del.väderradar
Väderradar används framförallt för att övervaka och prognostisera nederbörd. Radarn registrerar molnens innehåll av regn, snö eller hagel. Radarobservationerna som visar nederbördsfördelning och intensitet används för korta och detaljerade väderprognoser. Det svenska väderradarsystemet omfattar 12 anläggningar.årstider
Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt. Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december. En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f. I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.solen
Solen är den stjärna som finns i centrum av vårt solsystem. I omloppsbanor kring solen rör sig solsystemets planeter, bland dessa jorden. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sen miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är det största objektet i jordens närhet och dess diameter är cirka 109 gånger större än jordens. Den har en massa på cirka 1,99×1030 kg, alltså 333 000 gånger jordens massa. Omkring 99 % av hela solsystemets massa finns i solen och styr därmed genom sin stora gravitationskraft alla planeters rörelser. Solen är en medelstor stjärna. Många andra stjärnor i universum är betydligt större. Solen befinner sig i utkanten av galaxen Vintergatan; 30 000 ljusår (ca 28×1016 km) från Vintergatans centrum och 2,6 ljusår (ca 25×1012 km) från Vintergatans mittplan. Solen rör sig med en hastighet av 792 000 km/h och det tar drygt 240 miljoner år för den att förflytta sig ett varv runt Vintergatans centrum.solens upp och nedgång (soltider)
Tidpunkten för solens uppgång anges av SMHI för den tidpunkt då den övre delen av solskivan skymtar vid horisonten. Nedgången anges för den tidpunkt då solen helt försvunnit bakom horisonten.UV-index
UV-index anger den styrkan av den skadliga delen av solens ultravioletta strålning (UV-strålning) när den är som intensivast. Soligt väder ger ett högt UV-index medan molnigt väder dämpar solstrålarna. Inte bara soligt väder påverkar UV-strålningen utan även ett tunt ozonskikt och hög solhöjd över horisonten ger ett högre UV-index. Solen står som högst i Sverige vid midsommartid (sommarsolståndet). Det svenska UV-indexet tas fram av SMHI på uppdrag av SSI (Statens Strålskyddsinstitut).månen
Månen (Latin: Luna) är jordens enda naturliga satellit, och den femte största i solsystemet. Medelavståndet mellan jorden och månen (centrum till centrum) är 384 403 km, ungefär trettio gånger jordens diameter. Månen har en diameter på 3 474 km, vilket är ungefär en tredjedel av jordens diameter, och en volym på ungefär 2% av jordens. Gravitationen på månen är ungefär 17% av den på jorden. Månens omloppstid runt jorden är 27,3 dagar.månfaser
Månfaser är de olika utseenden som månen visar oss jordiska betraktare under loppet av en månad. Faserna har namn som nymåne, halvmåne och fullmåne. Mer om namnen längre ner. Orsaken till faserna är att månen rör sig så att solen belyser den på olika sidor under olika veckor, medan vi som jordbundna betraktare bara ser en och samma sida hela tiden. Solen och månen vandrar ungefär samma väg över vår himmel, och dessutom nästan lika fort. Månen sackar dock efter lite varje dygn, och efter 29,5 dygn har solen varvat månen. Under denna tid genomlöper månen alla sina faser.METAR
METAR är en väderobservation som görs mestadels inom flyget då den talar om hur vädret är på olika flygplatser. Man rapporterar temperatur, vindförhållanden, köldeffekt på grund av vind, daggpunkt, relativ fuktighet och lufttryck samt ofta också siktförhållande och moln i området.
METAR är en förkortning av engelska METeorological Aerodrom Report, men kommer ursprungligen från franskans "message d’observation météorologique régulière pour l’aviation,".
CET
Medeleuropeisk tid eller Central European Time förkortat CET, eller MET, den zontid som används i Sverige och i många andra europeiska länder kring meridianen vid 15° östlig längd, såsom Belgien, Bosnien och Hercegovina, Danmark, Frankrike, Italien, Kroatien, Luxemburg, Makedonien, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Den är på vintern samma som UTC (GMT)+1h. Ibland används förkortningen CEST (Central European Summer Time) istället för CET under den period då området iakttar sommartid.
CET = UTC + 1 timme (normaltid), UTC + 2 timmar (sommartid)
UTC
oordinerad universell tid (UTC, kompromissförkortning mellan engelska Coordinated Universal Time och franska temps universel coordonné) är referens för exakta tidsangivelser världen över. UTC-tiden baserar sig på den internationella atomtiden TAI som hålls med hjälp av atomur med hög precision av tidslaboratorier runt om i världen. UTC avviker från TAI med ett visst antal hela sekunder på ett sådant sätt att skillnaden mellan UTC och nollmeridianens medelsoltid Greenwich Mean Time (GMT) alltid är högst en sekund. Sammanställningen av TAI på basen av de olika atomuren administreras av Internationella byrån för mått och vikt (BIPM). En annan internationell organisation, IERS, fastställer när skottsekunder skall fogas till UTC för att skillnaden mellan UTC och GMT, som framskrider oregelbundet på grund av oregelbundenheter i jordens rotation, skall hållas under den fastställda gränsen.
UTC ersätter den tidigare använda Greenwich Mean Time, GMT, från vilken UTC skiljer sig mindre än en sekund. Man bör märka att GMT ibland, speciellt i engelskspråkiga länder, används som synonym för UTC trots att GMT strikt taget avser medelsoltiden vid nollmeridianen, som går genom Greenwich utanför London.
SMHI
SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, är en svensk statlig myndighet med uppgift att ta fram prognoser för väder, vind och vattentillgång. SMHI bildades 1945 och lokaliserades i början till Stockholm, men finns numera i Norrköping på Folkborgsvägen 1. Lokalkontor finns i Göteborg, Malmö, Stockholm/Arlanda och Sundsvall.
Källa: Wikipedia